sidor

måndag 30 november 2015

Bokstavslådor


Att bygga på barnens intressen:

Vi har just nu många barn som är superintresserade av alfabetet och bokstäverna så vi har gjort iordning bokstavslådor. I lådorna har vi saker som börjar på bokstaven, kort på barnen som börjar på den bokstaven, bokstaven i olika former. 
Tanken är att man ska få se, känna och uppleva bokstaven. Men även få in olika begrepp och öka ordförråd osv.


Läroplan för förskolan

Förskollärare ska ansvara för:
• att alla barn får ett reellt inflytande på arbetssätt och verksamhetens innehåll.
• att arbetet i barngruppen genomförs så att barnen 
– ges förutsättningar för utveckling och lärande och samtidigt stimuleras att använda hela sin förmåga,
– upplever att det är roligt och meningsfullt att lära sig nya saker, 
– ställs inför nya utmaningar som stimulerar lusten att erövra nya färdigheter, erfarenheter och kunskaper,

fredag 27 november 2015

Munmotorik


Munmotoriklåda: Vi har en låda färdig med olika munmotoriska övningar i färdiga att användas när tid/tillfälle ges . 

Nedan följer lite förslag på vad som kan finnas i lådan.
  • Blåsa såpbubblor.
  • Blåsa fjädrar, papperstussar, bomull, osv. med sugrör.
  • Blåsa ut ljus.
  • Blåsa sugrörsbubblor med diskmedel och vatten.
  • Slicka bort chokladsås på över/underläppen.
  • Slicka upp strössel ur äggkopp.
  • Grimasera i spegel.
  • Plocka upp russin med munnen/läpparna.
  • Klipp ut, plasta in och träna på. Gör i ordning som memory, lotto eller fiska. Clownerna är hämtade här.


I lådan har vi bildstöd för att stöda kommunikationen. Det är gjort i Bildstöd.se


Munmotorikövningar på youtube:


Kindbulle


Megagap


Lipsill




Kan du låta så här:



ssssss



proooooo


 



tisdag 24 november 2015

Schema


Så här tänker vi kring schema:


Schema är ett sorts hjälpmedel som ska kompensera det man har svårt för tex se sammanhang, komma ihåg osv. (Kognitiva svårigheter)
Det hjälper till att veta vad som ska hända och vad man förväntas göra. Det ger stöd i utmanande situationer bla övergångar.


"Om vi inte vet vad som ska hända blir vi mindre villiga att samarbeta, det gäller alla människor." (ur:barn som väcker funderingar, Aspeflo, Gerland)

Schemat ska spegla verkligheten och är ett utmärkt redskap att visa förändringar medan barnet ser på och ser då tydligt att det inte blev som vi tänkt och hur vi ska göra istället.

Schemat ser olika ut för olika barn, endel barn har en eller två föremål/bilder i taget endel har halvdag/heldag/hela veckan. Schemat kan sitta på väggen eller vara portabelt.

Vi tänker att schema är ett hjälpmedel och syftet är att barnet förstår det, har användning för det. Schemat är inte till för att barnet ska öva på andra förmågor tex läsning. Sen kan det vara bra att ha text på schemabilden ändå om barnet klarar av det men då med syftet att vi som finns runt barnet säger/benämner lika. 


Vinster som vi sett med att använda schema: 

Barnet vet vad som förväntas och blir där med lugnare/tryggare och kan då använda sin ork/energi på andra saker/lärande. Barnet blir mer självständigt och får mer inflytande över sitt liv. Förändringar blir lättare att förstå när det synliggörs. Om vi inte använder schema utan bygger dagen på rutiner är det lätt att skapa mer svårigheter då det inte alltid blir som vi sagt, med hjälp av schemat kan vi "förklara" förändringen. 




Schema med hjälp av föremål, vi visar ofta ett föremål åt gången. Varje föremål betyder en aktivitet, 
tex sko = gå ut, Handduk = tvätta händerna osv.



Bildschema med hela dagen uppsatt, de oranga lapparna representerar välja och då för barnet stöd i att välja på sin väljatavla som sitter bredvid schemat. Välja är oftast väldigt svårt och här blir det tydligare.  På andra sidan sitter en Nejlapp, den är till för att tydliggöra Nej. Det kan vara svårt att förstå om tex ipaden är upptagen och att man inte kan välja den just nu men lättare att hantera om man "ser" nej. Plus att man kan hjälpa barnet ytterligare genom att visa/sätta upp vart på schemat/dagen som barnet kan spela ipad istället.


Ytterligare ett förslag på väljatavla med färre alternativ än bilden ovan.



Först byta blöja, sen sjunga.



På det här schemat plockar barnet ner bilderna allt eftersom och lägger i burken nedan. Det blir då tydligare hur länge det är kvar av dagen, eller till vi ska tex äta.

Länkar till gratis bilder som kan vara användbara vid tillverkning av bildschema.


Klipp om schema:


söndag 22 november 2015

Språkutveckling: Samtalskrok


När man har barn som sällan kommunicerar spontant, nästan aldrig inleder samtal så kan det behövas idéer/uppslag att prata om. Vi har en "samtalskrok" på väggen vid matplatsen där vi hänger olika föremål som väcker intresse till samtal, Exempel husdjur, hur många år, fordon osv... Den fungerar också utmärkt som avledning om det tex är jobbigt att vänta på kompisen.



Verksamheten ska genomföras så att den stimulerar och utmanar barnets utveckling och lärande. Miljön ska vara öppen, innehållsrik och inbjudande. Verksamheten ska främja leken, kreativiteten och det lustfyllda lärandet samt ta till vara och stärka barnets intresse för att lära och erövra nya erfarenheter, kunskaper och färdigheter.

Förskollärare ska ansvara för att arbetet i barngruppen genomförs så att barnen..
  • stimuleras och utmanas i sin språk- och kommunikationsutveckling,
  • ges förutsättningar för utveckling och lärande och samtidigt stimuleras att använda hela sin förmåga,

Arbetslaget ska...
  • ge stimulans och särskilt stöd till de barn som befinner sig i svårigheter av olika slag, 
  •  utmana barns nyfikenhet och begynnande förståelse för språk och kommunikation samt för matematik, naturvetenskap och teknik,
  • ge barn möjlighet att utveckla sin förmåga att kommunicera, dokumentera och förmedla upplevelser, erfarenheter, idéer och tankegångar med hjälp av ord, konkret material och bild samt estetiska och andra uttrycksformer

torsdag 19 november 2015

Boktips: Problemskapande beteende vid utvecklingsmässiga funktionshinder


Vi vill tipsa om en jättebra bok som verkligen gör skillnad om man jobbar lite med den.Vi har haft den som bokcirkel några gånger i arbetslaget och varje gång upptäcker vi nya saker/tankar som gör att vi kan förebygga och förändra barnens vardag till det positiva. Läs mer om problemskapande beteende här. Vi försöker tänka och arbeta med lågaffektivt bemötande kring barnen på förskolan, läs mer om det här. 

Här är en tänkvärd liknelse från en av hans föreläsningar om vem som har ansvaret. "Om vi inte har rätt metod försöker vi ibland bli av med ansvaret. Man kan då lägga ansvar på personen genom att tycka att hon är envis, omotiverad, kravavvisande, trotsig, olydig" :

Bosses bilverkstad:

Vi jobbar i en bilverkstad 
- Vem har ansvar för att serva och reparera bilen på verkstan?
 - Bilägaren?
 - Bilen? 
- Bilen behöver inte samarbeta 
- Bilen kan inte bara låta bli att vara trasig 
- Mekanikern måste ha de verktyg och metoder som är nödvändiga
-Mekanikern får inte ha metoder som riskerar skada bilen! 

Läs mer på Bo Hejlskovs hemsida där ni hittar en hel del artiklar, föreläsningar, hans blogg osv.

Ett litet klipp ur en föreläsning med Bo Hejlskov om inflexibilitet, ansvar, kravanpassning.

tisdag 17 november 2015

Leklåda: Tandläkare



Språklåda: Totte är liten



Språklåda: Totte är liten skriven av Gunilla Wolde, här får vi in massor av begrepp tex. stor, liten, tom, full, mjuk, hård, varm, kall, ren, smutsig osv.


Språklådor är ett sätt för oss pedagoger att variera innehållet men ändå ha samma struktur. Konkret material för att fånga intresse och få hjälp att hålla fokus/motivation. Barnen får hjälp att förstå innehållet och förstår man blir det också mer meningsfullt. Stimulerar barnens språk och ökar begreppsbildningen.


Läs mer här om hur vi jobbar med språklådor: Språklådor.



Kombinera gärna med  en Tottefilm, ju fler sätt vi "visar" saker på desto fler barn når vi eftersom vi lär oss på olika sätt.


söndag 15 november 2015

Boktips: Rätt att leka

Rätt att leka, Maggie Dillner och Anna Löfgren


Jättebra bok om autism och lek, den tar upp både teorier och praktiska förslag på hur man kan guida barn som har svårt att leka eller inte leker. 



Leken är viktig för barns utveckling och lärande. Ett medvetet bruk av leken för att främja varje barns utveckling och lärande ska prägla verksamheten i förskolan. I lekens och det lustfyllda lärandets olika former stimuleras fantasi, inlevelse, kommunikation och förmåga till symboliskt tänkande samt förmåga att samarbeta och lösa problem. Barnet kan i den skapande och gestaltande leken få möjligheter att uttrycka och bearbeta upplevelser, känslor och erfarenheter

torsdag 12 november 2015

Språklådor om VEM-böckerna



Här har vi en språklåda byggd på böckerna om Vem, Stina Wirsen

Språklådor är ett sätt för oss pedagoger att variera innehållet men ändå ha samma struktur. Konkret material för att fånga intresse och få hjälp att hålla fokus/motivation. Barnen får hjälp att förstå innehållet och förstår man blir det också mer meningsfullt. Stimulerar barnens språk och ökar begreppsbildningen.


Läs mer här om hur vi jobbar med språklådor: Språklådor.

Portabelt bildstöd



Ett sätt att ge barnen stöd och underlätta i vardagen är att ha bildstöd i många situationer. Vi minskar då stress och ökar chansen att barnen förstår vad som förväntas och kan därmed tillgodogöra sig omvärlden mer. Alla pedagoger har med sig varsin jojo i det dagliga arbetet med de vanligaste orden/aktiviteter på som vi använder under dagen, tex rutinsituationer som frukt, lunch, ut, leka, toa, blöja osv. Sen har vi bla valt att ha med städa, nej, vissa platser/rum som vi går till tex ateljén mm.

Vi har hämtat de flesta bilderna på bildstöd.se, bara att skapa ett konto sen är det fri tillgång till deras bildbank, titta på klippet nedan för att få lite tips om hur man gör.


onsdag 11 november 2015

När vi pratar om Hjälpmedel så menar vi:


När vi pratar om Hjälpmedel så menar vi:


Att hjälpmedlen ska kompensera när något är svårt (kognitiva svårigheter). Vi tänker att ett hjälpmedel inte ska ha något annat syfte än just vara ett hjälpmedel, utan målet är att det fungerar. Fungerar det inte så är det vi pedagoger som tänkt/valt fel hjälpmedel eller presenterat det fel så det inte blir begripligt för barnet. 

Det är viktigt att vi vet vad hjälpmedlet ska kompensera för att kunna hjälpa barnet tex bildschema kompenserar bla en svårighet i att se sammanhang/föreställa sig vad som ska hända, för om inte vi ser vitsen i att använda hjälpmedel kommer inte barnen att göra det för det är vi som måste lära dem hur de ska använda sitt hjälpmedel. 

Något vi ofta hör är: -vi har provat med bilder men det fungerar inte, då kan en av anledningarna vara att man som personal inte förstått varför och därmed inte kunnat visa på hur det ska användas eller så har vi valt fel hjälpmedel.


Målet med hjälpmedel är olika och väldigt individuellt, det kan tex vara att bli så självständig som möjligt och få inflytande över sin egen situation, förstå vad som ska hända, hjälp att hantera förändringar, stöd i övergångar osv 
Exempel på hjälpmedel kan vara olika sorters scheman, dagsschema, påklädningsschema, toalettschema, situationsschema, tidshjälpmedel osv...



Här pratar Gunilla Gerland om varför man behöver hjälpmedel.

tisdag 10 november 2015

När vi pratar om anpassningar menar vi:


När vi pratar om anpassningar så menar vi:
Att vi gör aktiviteter/lekar/miljö mer tillgängliga genom att anpassa dem så fler barn ska kunna delta och känna sig delaktiga. Vi tänker att om vi ökar tillgängligheten för det barnen ska göra så blir omvärlden mer meningsfull, det gör att intresse och motivation ökar.

Kan man anpassa för mycket?  Nej det tycker inte vi! Det som är bra för barn som behöver mer stöd fungerar oftast bra för alla barn och anpassar vi så når vi fler barn än vi skulle ha gjort om vi inte gör det. 


Verksamheten ska anpassas till alla barn i förskolan. Barn som tillfälligt eller varaktigt behöver mer stöd och stimulans än andra ska få detta stöd utformat med hänsyn till egna behov och förutsättningar så att de utvecklas så långt som möjligt.

Läs lite av Bo Hejlskovs tankar om anpassningar och nederlag här.

fredag 6 november 2015

Anpassning av spelstunden


Den här spelmallen kom till när vi hade barn som älskade att spela spel men hade det jobbigt med att inte vinna varje gång. Här ställer man vinnaren på 1:a plats och 2:an på 2:a osv. Ju längre ner på placeringslistan man hamnar desto fler stjärnor får man och vips så blir man ju vinnare i att få flest stjärnor. Då blir det lite lättare att förstå och ta förlusten och spelstunden blir där med mer lustfylld. 


Läroplan för förskolan


Verksamheten ska främja leken, kreativiteten och det lustfyllda lärandet samt ta till vara och stärka barnets intresse för att lära och erövra nya erfarenheter, kunskaper och färdigheter.

Verksamheten ska bidra till att barnen utvecklar en förståelse för sig själva och sin omvärld. Utforskande, nyfikenhet och lust att lära ska utgöra grunden för förskolans verksamhet. 

onsdag 4 november 2015

Språklåda:Insektsramsor



Här är vår språklåda: Insektsramsor
Ramsor är för oss ett lustfyllt sätt att leka med språket. Här bygger vi upp ramsor kring insekter som många barn fascineras av och därmed gör vi det mer meningsfullt och tillgängligt för fler barn.

"Om jag ska arbeta med något som är så svårt som samspel och språk tillsammans med ett barn så kan det vara bra att tänka på att det blir lättare om vi gör något konkret än om vi bara "sitter och pratar". (Citat från Barn som väcker funderingar, Ulrika Aspeflo, Gunilla Gerland)









Fem fina fåglar satt på en gren (de fick vara med i insektslådan för att de äter insekter;)






Språklådor är ett sätt för oss pedagoger att variera innehållet men ändå ha samma struktur. Konkret material för att fånga intresse och få hjälp att hålla fokus/motivation. Barnen får hjälp att förstå innehållet och förstår man blir det också mer meningsfullt. Stimulerar barnens språk och ökar begreppsbildningen.

Vi använder språklådorna både enskilt (1 vuxen-1 barn) och i olika gruppkonstellationer. Vi använder den som vi läser en bok, i samtal, dramatisering osv oftast är det vi pedagoger som håller i trådarna men ibland står barnen för showen. Vi har dem i samlingar, väntasituationer, när inget annat fungerar osv. För att behålla spänningen så är det alltid en pedagog med när vi använder lådan. Det är ett sätt att på ett lustfyllt sätt få in målen i Läroplan för förskolan. Vi brukar ofta tillverka nya språklådor i samband med nya teman/projekt och vi tänker att de ska bygga på barnens intressen och sånt vi fångat upp i barnobservationer. 







Verksamheten ska anpassas till alla barn i förskolan. Barn som tillfälligt eller varaktigt behöver mer stöd och
stimulans än andra ska få detta stöd utformat med hänsyn till egna behov och förutsättningar så att de utvecklas så långt som möjligt.

De behov och intressen som barnen själva på olika sätt ger uttryck för bör ligga till grund för utformningen av miljön och planeringen av verksamheten.

tisdag 3 november 2015

Sortering


Sortering är en aktivitet som motiverar/roar många barn. Endel barn sorterar massor spontant vissa barn behöver mer planerat material. Här har vi olika sorteringsalternativ anpassade till olika behov/intressen. De här uppgifterna jobbade vi med under ett temarbete om lego som byggde på just den barngruppens intressen.


"Sortera hjälper barnen att strukturera sin verklighet och leder till upptäckter av föremåls egenskaper och relation till varandra" (Citat ur små barns matematik, NCM)


Sortera efter form och färg

Sortera efter form och antal


Sortera efter färg
Läroplan för förskolan

Förskolan ska sträva efter att varje barn 
• utvecklar sin förståelse för rum, form, läge och riktning och grundläggande egenskaper hos mängder, antal, ordning och talbegrepp samt för mätning, tid och förändring, 
• utvecklar sin förmåga att använda matematik för att undersöka, reflektera över och pröva olika lösningar av egna och andras problemställningar,
• utvecklar sin förmåga att urskilja, uttrycka, undersöka och använda matematiska begrepp och samband mellan begrepp, 
• utvecklar sin matematiska förmåga att föra och följa resonemang,