När vi pratar om Hjälpmedel så menar vi:

Att hjälpmedlen ska kompensera när något är svårt (kognitiva svårigheter). Vi tänker att ett hjälpmedel inte ska ha något annat syfte än just vara ett hjälpmedel, utan målet är att det fungerar. Fungerar det inte så är det vi pedagoger som tänkt/valt fel hjälpmedel eller presenterat det fel så det inte blir begripligt för barnet. 

Det är viktigt att vi vet vad hjälpmedlet ska kompensera för att kunna hjälpa barnet tex bildschema kompenserar bla en svårighet i att se sammanhang/föreställa sig vad som ska hända, för om inte vi ser vitsen i att använda hjälpmedel kommer inte barnen att göra det för det är vi som måste lära dem hur de ska använda sitt hjälpmedel. 

Något vi ofta hör är: -vi har provat med bilder men det fungerar inte, då kan en av anledningarna vara att man som personal inte förstått varför och därmed inte kunnat visa på hur det ska användas eller så har vi valt fel hjälpmedel.

Målet med hjälpmedel är olika och väldigt individuellt, det kan tex vara att bli så självständig som möjligt och få inflytande över sin egen situation, förstå vad som ska hända, hjälp att hantera förändringar, stöd i övergångar osv 
Exempel på hjälpmedel kan vara olika sorters scheman, dagsschema, påklädningsschema, toalettschema, situationsschema, tidshjälpmedel osv...

Här pratar Gunilla Gerland om varför man behöver hjälpmedel.

När vi pratar om anpassningar menar vi:

När vi pratar om anpassningar så menar vi:
Att vi gör aktiviteter/lekar/miljö mer tillgängliga genom att anpassa dem så fler barn ska kunna delta och känna sig delaktiga. Vi tänker att om vi ökar tillgängligheten för det barnen ska göra så blir omvärlden mer meningsfull, det gör att intresse och motivation ökar.

Kan man anpassa för mycket?  Nej det tycker inte vi! Det som är bra för barn som behöver mer stöd fungerar oftast bra för alla barn och anpassar vi så når vi fler barn än vi skulle ha gjort om vi inte gör det. 

Läroplan för förskolan

Verksamheten ska anpassas till alla barn i förskolan. Barn som tillfälligt eller varaktigt behöver mer stöd och stimulans än andra ska få detta stöd utformat med hänsyn till egna behov och förutsättningar så att de utvecklas så långt som möjligt.

Läs lite av Bo Hejlskovs tankar om anpassningar och nederlag här.

Anpassning av spelstunden

Den här spelmallen kom till när vi hade barn som älskade att spela spel men hade det jobbigt med att inte vinna varje gång. Här ställer man vinnaren på 1:a plats och 2:an på 2:a osv. Ju längre ner på placeringslistan man hamnar desto fler stjärnor får man och vips så blir man ju vinnare i att få flest stjärnor. Då blir det lite lättare att förstå och ta förlusten och spelstunden blir där med mer lustfylld. 

Läroplan för förskolan

Verksamheten ska främja leken, kreativiteten och det lustfyllda lärandet samt ta till vara och stärka barnets intresse för att lära och erövra nya erfarenheter, kunskaper och färdigheter.

Verksamheten ska bidra till att barnen utvecklar en förståelse för sig själva och sin omvärld. Utforskande, nyfikenhet och lust att lära ska utgöra grunden för förskolans verksamhet. 

Språklåda:Insektsramsor

Här är vår språklåda: Insektsramsor

Ramsor är för oss ett lustfyllt sätt att leka med språket. Här bygger vi upp ramsor kring insekter som många barn fascineras av och därmed gör vi det mer meningsfullt och tillgängligt för fler barn.

"Om jag ska arbeta med något som är så svårt som samspel och språk tillsammans med ett barn så kan det vara bra att tänka på att det blir lättare om vi gör något konkret än om vi bara "sitter och pratar". (Citat från Barn som väcker funderingar, Ulrika Aspeflo, Gunilla Gerland)

Fem fina fåglar satt på en gren (de fick vara med i insektslådan för att de äter insekter;)

Språklådor är ett sätt för oss pedagoger att variera innehållet men ändå ha samma struktur. Konkret material för att fånga intresse och få hjälp att hålla fokus/motivation. Barnen får hjälp att förstå innehållet och förstår man blir det också mer meningsfullt. Stimulerar barnens språk och ökar begreppsbildningen.

Vi använder språklådorna både enskilt (1 vuxen-1 barn) och i olika gruppkonstellationer. Vi använder den som vi läser en bok, i samtal, dramatisering osv oftast är det vi pedagoger som håller i trådarna men ibland står barnen för showen. Vi har dem i samlingar, väntasituationer, när inget annat fungerar osv. För att behålla spänningen så är det alltid en pedagog med när vi använder lådan. Det är ett sätt att på ett lustfyllt sätt få in målen i Läroplan för förskolan. Vi brukar ofta tillverka nya språklådor i samband med nya teman/projekt och vi tänker att de ska bygga på barnens intressen och sånt vi fångat upp i barnobservationer. 

Läroplan för förskolan.

Verksamheten ska anpassas till alla barn i förskolan. Barn som tillfälligt eller varaktigt behöver mer stöd och

stimulans än andra ska få detta stöd utformat med hänsyn till egna behov och förutsättningar så att de utvecklas så långt som möjligt.

De behov och intressen som barnen själva på olika sätt ger uttryck för bör ligga till grund för utformningen av miljön och planeringen av verksamheten.

Sortering

Sortering är en aktivitet som motiverar/roar många barn. Endel barn sorterar massor spontant vissa barn behöver mer planerat material. Här har vi olika sorteringsalternativ anpassade till olika behov/intressen. De här uppgifterna jobbade vi med under ett temarbete om lego som byggde på just den barngruppens intressen.

"Sortera hjälper barnen att strukturera sin verklighet och leder till upptäckter av föremåls egenskaper och relation till varandra" (Citat ur små barns matematik, NCM)

Sortera efter form och färg

Sortera efter form och antal

Sortera efter färg

Läroplan för förskolan

Förskolan ska sträva efter att varje barn 
• utvecklar sin förståelse för rum, form, läge och riktning och grundläggande egenskaper hos mängder, antal, ordning och talbegrepp samt för mätning, tid och förändring, 

• utvecklar sin förmåga att använda matematik för att undersöka, reflektera över och pröva olika lösningar av egna och andras problemställningar,

• utvecklar sin förmåga att urskilja, uttrycka, undersöka och använda matematiska begrepp och samband mellan begrepp, 

• utvecklar sin matematiska förmåga att föra och följa resonemang,

Språklåda: Petter och hans fyra getter

Här är språklådan: Petter och hans fyra getter skriven av Einar Norelius Text till boken!

Text till boken, PDF!

I sagan om Petter finns massor av matte bla ordningstalen, lägesord, färg och antal.

Språklådor är ett sätt för oss pedagoger att variera innehållet men ändå ha samma struktur. Konkret material för att fånga intresse och få hjälp att hålla fokus/motivation. Barnen får hjälp att förstå innehållet och förstår man blir det också mer meningsfullt. Stimulerar barnens språk och ökar begreppsbildningen.

Vi använder språklådorna både enskilt (1 vuxen-1 barn) och i olika gruppkonstellationer. Vi använder den som vi läser en bok, i samtal, dramatisering osv oftast är det vi pedagoger som håller i trådarna men ibland står barnen för showen. Vi har dem i samlingar, väntasituationer, när inget annat fungerar osv. För att behålla spänningen så är det alltid en pedagog med när vi använder lådan. Det är ett sätt att på ett lustfyllt sätt få in målen i Läroplan för förskolan. Vi brukar ofta tillverka nya språklådor i samband med nya teman/projekt och vi tänker att de ska bygga på barnens intressen och sånt vi fångat upp i barnobservationer. 

Läroplan för förskolan.

Verksamheten ska anpassas till alla barn i förskolan. Barn som tillfälligt eller varaktigt behöver mer stöd och

stimulans än andra ska få detta stöd utformat med hänsyn till egna behov och förutsättningar så att de utvecklas så långt som möjligt.

De behov och intressen som barnen själva på olika sätt ger uttryck för bör ligga till grund för utformningen av miljön och planeringen av verksamheten.

Bygga på intresse

Att bygga på intressen, pusslet i sig gav ingen motivation men när vi lade till favoriterna Babblarna på så fungerade det mycket bättre. Och blev snabbt en favoritaktivitet.

 

 

Läroplan för förskolan