Språklådesamling!

Här är ex på vår språklådesamling:
Vi har alltid med oss en språklåda med tillhörande konkreta föremål till varje låda
Lådan är ett sätt för oss pedagoger att variera innehållet men ändå ha samma struktur. Konkret material för att fånga intresse och få hjälp att hålla fokus/motivation. Barnen får hjälp att förstå innehållet och förstår man blir det också mer meningsfullt. Se exempel på språklådor i tidigare inlägg.

Vi brukar sitta i soffan och förbereder genom att lägga ut kort på barnen där de ska sitta. Korten ger en tydlig förväntan om vart jag ska sitta. Korten använder vi i fler situationer, barnen slipper då lägga energi på ytterligare en sak och därmed blir mer delaktiga i den tänkta aktiviteten.

Läs vidare här om hur vi tänker kring samlingar.

#förskola#samling#delaktighet#språklåda

Poddtips!

Mycket bra podavsnitt! Hjärnpodden med Kristina Bähr, avsnitt 37. Lyssna här.

Såhär beskriver Kristina själv sitt avsnitt:
I detta avsnitt pratar Selma och jag om små barns utveckling (förskolebarn) och hur utredning av utvecklingsavvikelser kan gagna barnens utveckling inför skolstart.

Vilka barn handlar det om?

Går det att se om ett barn har autismspektrumsvårigheter när barnet är litet?

Är det värt att undersöka barnet tidigt eller ska man vänta?

Selma och jag pratar även sjukvårdsorganisation, samordning av olika huvudmän och hur utredningar och diagnostik kräver en modernare sjukvårdsorganisation för att möta patientgruppers behov. Utveckling av diagnostik och kunskap om olika behandlingsformer ökar och kräver bättre samarbete för att nå fram till de som behöver stödet.

#förskola#förskolebarn#enförskolaföralla#diagnoser#npf#byggalärandepåstyrkor#sestyrkor#nätverk#samarbete#hjärnpodden

Skapande: Snöflingor, pärlplatta!

Här skapar vi snöflingor, anpassningen här är att vi målat mönstret direkt på pärlplattan för att göra pärlandet tillgängligt för fler. 

Läs nedan hur vi tänker kring skapande i övrigt:

Att skapa/pyssla kan vara en lustfylld aktivitet men om man inte vet vad som förväntas eller vad det ska bli (föreställningsförmåga) så kan det bli en aktivitet som man väljer bort,låter bli. Vi brukar jobba med tydliga förväntningar/mål tex bestämmt antal pärlor som ska pärlas på armbandet, eller en färdig modell/förebild av pysslet. Vi använder gärna förtydligande i form av bildstöd, siffror/antal osv
Endel har reagerat och kan tycka att det hämmar kreativiteten att ha en färdig modell/förebild men vi tänker att de barn som har kreativa idéer kan utveckla sitt skapande vid fler tillfällen medan de som har motigare inte får ta del av skapande överhuvudtaget om de inte får detta presenterat för sig. 

#förskola#skola#förskolaföralla#pärla#nabbipärlor#tillgänglinghet#meningsfullaaktiviteter#anpassningar#bildstöd#pekprat

Julpysselbord!

Här är årets "pysseljulbord" med individanpassat julpyssel. Alla behöver inte göra allt men det ska finnas något som passar alla.

#förskola#enförskolaföralla#skola#meningsfullaaktiviteter#individanpassa#julbord#pyssel#julpyssel#någotföralla

Så här tänker vi kring leken...

Så här tänker vi kring leken.

Alla barn ska få möjlighet att utveckla sin lek på den nivå de befinner sig oavsett vilken biologisk ålder de har. Det innebär för oss pedagoger allt fån att stötta/lotsa sexåringen genom orsak-verkanlekar tex popupleksaker och bredvidlek till att guida treåringen som precis börjat leka rollekar osv.

Det är en väldigt varierande och spännande uppgift. Vi tänker att det är viktigt med närvarande pedagoger som fångar upp barnens signaler och intressen för att kunna locka och motivera till lek för de barn som upplever leken som svår, stressig och ogripbar och som tex pga av det väljer att gå undan och vara ensamma eller vandrar runt från lek till lek. Leken ska vara lustfylld och bygga på sånt som roar barnen.


För de barn som har svårt med den fria leken går vi in och anpassar för att den ska bli meningsfull. Hur vi anpassar kan se väldigt olika ut beroende på vilka behov barnen har men alltifrån:

• Att skapa en nära relation och locka till samspel/ömsesidighet med humor/bus, gester, ljud, saker som intresserar, göra det som barnet gör just nu osv.
• Att skapa sammanhang som är tydliga och hanterbara (tex. Avgränsa var vi ska leka, vad vi ska leka, med vem, anpassa gruppstorlek osv), 
• Att styra upp leken (tex regellek), Att skapa inbjudande lekmiljöer som bygger på just det barnets intressen (tex dinosaurievärld, bilhörna, affär osv), 
• Att vara en guide och lotsa barnen genom leken (tex tillhandahåller material, ställa frågor, inta en roll som för leken framåt), 
• Att anpassa material och leksaker så de passar till individen (tex om barnet har svårt med föreställningsförmåga tar vi fram leksaker som har en tydlig funktion som tex cykel, gunga, läggspel, pussel osv).
• Att stötta de barn som behöver hjälp med alternativ kommunikation (tex tecken som stöd, bilder som stöd i form av pekprat och annan form av bildkommunikation). Se äldre inlägg om akk om du vill läsa mer om det.

Med jämna mellanrum utvärderar vi och tänker till när det är dags att backa eller öka stödet beroende på den takt leken och barnet utvecklas. En del barn behöver stöd i leken under kort period, en del behöver stöd under hela sin uppväxt.

• 
  

Samling med lite av varje!

Här ser ni exempel på samlingen som innehåller lite av allt. 

Anpassningar:
Alla barn har varsin stol att sitta på med bestämda platser, allt för att minska valen eftersom valen ofta tar massor av energi.
Samlingens innehåll visas tydligt upp på en anslagstavla, där vi byggt upp sektioner från vänster till höger. Så barnen direkt får se innehåll och hur lång samlingen förväntas vara. Uppbyggnaden/strukturen och innehållet varierar ju efter vilken barngrupp vi har men just nu innehåller den dessa sektioner:

1.Vi startar med vilken veckodag och dagens aktivitet och eventuellt väder.

2. Sen kollar vi vilka som är här och sätter upp foto med namn på tavlan så man tydligt ser även vilka som är sjuka och lediga.

3. Sen varierar vi innehållet och längden på samlingen mellan:
Docka med vilka kläder vi ska ha på ute eller,
Ljud,
Sång,
Ramsa,
Språklåda,
Tema.
Ibland har vi bara en av dessa ibland har vi fler allt beroende på dagsform och behov i barngruppen. Har vi tex barn med väldigt kort uthållighet så tar vi färre sektioner under punkt 3.
4. Sen avslutar vi samlingen med ramsan: Snipp snapp snut så var samlingen slut!

Med den här strukturen kan vi variera innehållet efter barnens intressen, årstidsväxlingar, teman osv utan att göra för stora förändringar och göra samlingen tillgänglig för fler barn.
Se i tidigare inlägg hur vi tänker kring samlingar.

#förskola #samling #delaktighet#anpassningar#enförskolaföralla#tydlighetochstruktur#tydliggörande#tillgänglighet

Sångsamling

Här ser ni exempel på vår sångsamling. 🎶

Vi har alltid med oss en väska med sångkort och tillhörande konkreta föremål till varje sång. Väskan är ett sätt för oss pedagoger att variera innehållet/sånger men ändå ha samma struktur. Konkret material för att fånga intresse och få hjälp att hålla fokus/motivation. Barnen får hjälp att förstå innehållet och förstår man blir det också mer meningsfullt.
Vi startar alltid med samma startsång och avslutar alltid med en speciell slutsång, för att ge en tydlig början och slut, däremellan varierar vi sångerna utifrån årstider, högtider, intressen i barngruppen, teman osv... I den här samlingen försöker vi minimera prat och bara köra på så fler kan vara med utan att tappa fokus.

Mattorna ger en tydlig förväntan om vart jag ska sitta. Mattorna använder vi i fler situationer så barnen slipper lägga energi på ytterligare en sak och därmed blir mer delaktiga i den tänkta aktiviteten.
Se tidigare inlägg om ni vill veta mer om hur vi tänker kring samlingar.

#förskola#skola#enförskolaföralla#samling#sångsamling#delaktighet