Andra hjälpmedel vid maten för barn som har motoriska utmaningar kan vara olika sorters bestick som är greppvänliga samt en sarg till tallriken som gör det lättare att få upp maten från tallriken. Allt för att öka självständighet. Dessa hjälpmedel kan man få utskrivet om man är inskriven på BUP (barn och ungdomspsykiatrin) eller BUH (barn och ungdomshabilitering) Annars kan man köpa dem på varsam eller komikapp.
Här visar vi två sätt att göra dukning mer tillgänglig för fler barn med stöd av olika hjälpmedel. På den första bilden dukar barnen med hjälp av en mall där de matchar tallrik och bestick lika på lika och på den andra bilden har de hjälp av en bild där de ser hur de ska göra. Detta för att hjälpa barnen med bl.a. arbetsminne samt att bli delaktiga men även ett led i att bli självständiga.
---------------------------------------------------- När vi pratar om Hjälpmedel så menar vi:
Att hjälpmedlen ska kompensera när något är svårt (kognitiva svårigheter). Vi tänker att ett hjälpmedel inte ska ha något annat syfte än just vara ett hjälpmedel, utan målet är att det fungerar. Fungerar det inte så är det vi pedagoger som tänkt/valt fel hjälpmedel eller presenterat det fel så det inte blir begripligt för barnet. Det är viktigt att vi vet vad hjälpmedlet ska kompensera, för att kunna hjälpa barnet tex bildschema kompenserar bla en svårighet i att se sammanhang/föreställa sig vad som ska hända, för om inte vi ser vitsen i att använda hjälpmedel kommer inte barnen att göra det för det är vi som måste lära dem hur de ska använda sitt hjälpmedel. Målet med hjälpmedel är olika och väldigt individuellt, det kan tex vara att bli så självständig som möjligt och få inflytande över sin egen situation, förstå vad som ska hända, hjälp att hantera förändringar, stöd i övergångar osv
Samtalsmatta är ett utmärkt hjälpmedel för att ta reda på vad barn tycker/tänker och därmed öka delaktighet och inflytande. Här tänker ett barn till vad hen tycker om olika lekaktiviteter. Förskolan ska sträva efter att varje barn • utvecklar sin förmåga att uttrycka sina tankar och åsikter och därmed få möjlighet att påverka sin situation, (Lpfö-98/16) ---------------------------------------------------------------------------------------------- "Samtalsmatta gör det möjligt för personer i olika åldrar och med olika typer av kommunikativa och kognitiva svårigheter att uttrycka åsikter och delta i planering och beslutsfattande. Samtalsmatta gör att man kan tänka på saker på nya sätt och reflektera över vad man själv tycker. Metoden kan användas i olika situationer, verksamheter och miljöer. Samtalsmatta är inte ett personligt kommunikationshjälpmedel utan används när man vill veta vad en person tycker om något speciellt.
En samtalsmatta består av en matta (t.ex. en dörrmatta) och tre olika uppsättningar med bilder. Bilder för en visuell skala, bilder för samtalsämnen och bilder för frågeställningar som relaterar till samtalsämnet. Genom att ställa öppna frågor kring ämnen som är relevanta för personen, och genom att låta henne eller honom placera bilderna av frågeställningarna i förhållande till en visuell värderingsskala som sitter på mattan, får man en tydlig bild av vad personen tycker och tänker om olika saker." (Hämtat ur boken "Samtalsmatta - Svenska erfarenheter av metoden".)
Ytterligare tips på en föreläsning om bl.a. Akk (alternativ kommunikation) på ur.se med Gunilla Thunberg, logoped på Dart. Hon är även förälder till Alfred som har autism och utvecklingsstörning. Gunilla brinner för allas rätt till kommunikation och är med i många olika projekt för att öka kunskapen kring detta. Föreläsningen tar upp mer av inläggen nedan.
För att få stöd under tex vilan, när vi läser bok, ser på film osv så kan en kudde med massor av motoriska aktiviteter att plocka med lugna, minska stress och hjälpa till att hålla fokus osv. Vi har sytt fast olika sorters band, knappar, hårspännen, sjalar, pärlor, dragkedjor, prasseltyg, fransar osv.
Nu har vi uppdaterat våra bildstödsjojos med bilder på de vanligaste känslorna. Detta för att få stöd och öka förståelse i att bekräfta känslorna som barnen upplever i vardagen genom att peka/visa samtidigt som vi benämner känslan.
Vi har visat dessa bildjojosar i ett tidigare inlägg och då beskrev vi de såhär:
Ett sätt att ge barnen stöd och underlätta i vardagen är att ha bildstöd i många situationer. Vi minskar då stress och ökar chansen att barnen förstår vad som förväntas och kan därmed tillgodogöra sig omvärlden mer. Alla pedagoger har med sig varsin jojo i det dagliga arbetet med de vanligaste orden/aktiviteter på som vi använder under dagen.
Här skapar vi snöflingor, anpassningen här är att vi målat mönstret direkt på pärlplattan för att göra pärlandet tillgängligt för fler.
Läs nedan hur vi tänker kring skapande i övrigt:
Att skapa/pyssla kan vara en lustfylld aktivitet men om man inte vet vad som förväntas eller vad det ska bli (föreställningsförmåga) så kan det bli en aktivitet som man väljer bort,låter bli. Vi brukar jobba med tydliga förväntningar/mål tex bestämmt antal pärlor som ska pärlas på armbandet, eller en färdig modell/förebild av pysslet. Vi använder gärna förtydligande i form av bildstöd, siffror/antal osv Endel har reagerat och kan tycka att det hämmar kreativiteten att ha en färdig modell/förebild men vi tänker att de barn som har kreativa idéer kan utveckla sitt skapande vid fler tillfällen medan de som har motigare inte får ta del av skapande överhuvudtaget om de inte får detta presenterat för sig.
Om man har jobbigt att ta sig från den ena aktiviteten till den andra tex lek till ut så har vi sett att det för en del barn fungerar att få ta med sig en liten del av aktiviteten med in i nästa, tex ta med bilen ut. Övergången blir smidig och leksaken mister ofta sin glans och barnet börjar leka med annat väl på plats i nästa aktivitet. För om man har svårt att föreställa sig vad som kommer att hända i nästa aktivitet så kan det vara tryggt att ha med sig det som är välkänt. Detta utesluter inte att man behöver ett eventuellt bildschema eller andra former av tydliggöranden.
Här är ett exempel på en social berättelse till barn som vill ta kontakt med andra barn men inte riktigt vet hur.
En social berättelse är ett sorts hjälpmedel som kompenserar svårigheter som att tolka, förstå och hantera sociala situationer. Vår upplevelse är att sociala berättelser är bra för väldigt många barn, inte "bara" de som har kognitiva svårigheter.
Vi "läser" berättelsen tillsammans med barnet/barnen vid flertalet tillfällen innan det inträffar dvs i förebyggande syfte. En del barn behöver ha "berättelsen" tillgänglig under lekstunden som ett extra kom-ihåg. Det minimerar även tjat, det räcker ofta att visa/peka på berättelsen så har barnen lättare att komma ihåg hur man ska göra. Berättelsen är gjord i dataprogrammet inprint..
Vi ser att övergångarna på förskolan är utmanande för många barn. Hur vi stöttar barnen i dessa övergångar kan se väldigt olika ut. Allt ifrån en närvarande pedagog som stöttar verbalt, till olika former av hjälpschema. Här ser ni en form av hjälpschema som hjälper barnet att veta vad som ska hända och att hålla fokus. Schemat gör också att man som pedagog kan minska på "tjatet" och istället påminna genom att peka. Bilderna kommer från gratisprogrammet bildstod.se
Imorgon firar vi förskolans dag. För att förbereda barnen på vad som ska hända och på vad som förväntas av dem så har vi gjort en social berättelse. Vi har gjort den i dataprogrammet inprint (Hargdata)
En social berättelse är ett sorts hjälpmedel som kompenserar svårigheter som att tolka, förstå och hantera sociala situationer. Vår upplevelse är att sociala berättelser är bra för väldigt många barn, inte "bara" de som har kognitiva svårigheter.
Vi "läser" berättelsen tillsammans med barnet/barnen vid flertalet tillfällen innan aktiviteten, en del barn behöver ha med sig berättelsen under aktiviteten också som ett extra kom-ihåg.
Individanpassat alla hjärtans pyssel med bildstöd för kommunikation och därmed ökad tillgänglighet/delaktighet. Vi försöker att ha fler alternativ/material och möjlighet att välja för de som klarar det.
Vi har även färdiga mallar/modeller av pysslet för de som behöver. Endel kan tycka att det hämmar kreativiteten att ha det. Men vi tänker att de barn som har kreativa idéer kan utveckla sitt skapande ändå, medan de som har motigare inte får ta del av skapande överhuvudtaget om de inte får detta presenterat för sig.
Ibland kommer tandsköterskan på besök på förskolan och här är ett exempel på bildstöd till det. Ansiktet i vänstra hörnet kan man vid behov byta ut mot kort på barnet det gäller. Vi har använt gratisprogrammet: bildstod.se
För att underlätta förståelsen av hur länge ett barn förväntas göra en aktivitet, eller för att få stöd i att avsluta en aktivitet använder vi oss av olika sorters Tidshjälpmedel.
Tänk på att även använda tidshjälpmedlen när man väntar på något positivt så de inte alltid blir förknippade med avslut!
Nu är äntligen vårt Babblarrum färdigt. Babblarna gör språkträningen lustfylld och meningsfull. Läs mer om Babblarna här. Mycket av våra ideer till Babblarrummet har vi hittat på facebooksidan: Tips och idèer med Babblarna.
Pekprat både portabelt och ett uppsatt på väggen allt för att öka tillgängligheten.
Babblarbilen Tut!
"MiniTut" med gosedjursBabblarna i!
Babblarnas hus!
Inomhus, bjuder in till lek och sortering.
Ovanpå huset har vi tejpat en väg till Babblarnas tåg!
Här har vi Babblarna på golvet så vi får ytterligare ett tillfälle att träna språkljuden som varje babblares namn innehåller, vi hoppar från Bobbo till Bibbi till Babba osv
Här kommer våra Babblarutklädnings kläder att hänga när de är färdiga!
I Babblarrummet har vi olika spel, aktiviteter och språkträningsmaterial som finns till hands. Här bygger vi Babblarna med duplo.
I tidskriftssamlarna finns spel och språkträningsmaterial som tex. fingerresan och spelboken.
Vi har även böckerna med pekprat till.
Här hittar ni massor av material till Babblarna: Tecken som stöd